justinahelena

Det är inte så ofta jag känner av att jag har en kronisk sjukdom (diabetes). Min behandling fungerar så bra att jag inte alls känner mig sjuk. Jag gör det jag känner för, åker dit jag vill, äter det jag vill. Men när något händer som gör att jag inte får min medicin så blir det riktigt påtagligt hur sårbar jag är.

Kopplade ur pumpen inatt, i sömnen. Måste ha drömt att jag skulle duscha eller liknande. Vaknade på riktigt höga värden och då talar vi RIKTIGT höga värden. Hade legat högt alldeles för länge så syror hade bildats och de är inte att leka med. Jag mådde minst sagt pytonorm. Hela dagen har sedan gått åt till att komma i gängorna igen. Nu på kvällen börjar jag känna mig som en normal människa igen. Fy, läskigt det där!!

Ikväll tejpar jag över kopplingen på pumpen så att jag inte kan knäppa upp den.


Måste hålla sig pigg för att kunna ta hand om sina små gobitar.